Höstterminen är här och Sverige vaknar till liv. Kurser och andra aktiviteter drar igång och man träffar nya och gamla bekantskaper. Till min stora förvåning finner jag mig själv helt plötsligt uppvaktad av tre olika kvinnor på en och samma gång. Därmed har jag en strålande möjlighet att öva på både det ena och det andra.

Först och främst kommer tvivlen smygande. En av tjejerna är en söt, attraktiv och supersocial 25-åring. Varför skulle hon, som borde kunna få vem hon vill, vara intresserad av mig? Förstår hon inte hur gammal jag är? Jag är knappast ett bra val om hon letar efter en far till sina barn. Borde jag berätta att jag inte ens är säker på att jag vill ha barn?

Övningen är då att fokusera på vad jag vill istället för att försöka tänka åt henne. Då blir det lättare och jag hålls inte tillbaka av tvekan och tvivel. Jag känner mig otroligt smickrad av att hon visar mig sitt intresse. Hon är lätt att tycka om och jag lär gärna känna henne mer.

För det andra rör sig två av kvinnorna i samma kretsar, känner till varandra och verkar inte vara överlyckliga med att ha konkurrens, vilket ger mig dåligt samvete. Jag känner ansvar och att jag borde välja.

Övningen här är på sätt och vis densamma. Jag måste försöka fokusera på mina egna behov. Det jag vill är att få tid att lära känna dessa kvinnor så att jag vet vad det är jag väljer. Det där sista, att det är jag som väljer, är inte heller självklart. Om jag inte tänker på det finns risk att jag låter mig bli vald av den som eventuellt finns kvar när de andra har gett upp. Jag kan förstås inte hindra andra från att ge upp, men genom att berätta vad jag känner och vill kan jag i alla fall förhindra att de ger upp på grund av bristande information.

För det tredje får jag inte glömma bort att njuta av att vara uppvaktad.