Så stod jag då framför en kör igen. Det var flera år sedan sist och jag gör nu bara ett litet gästspel. Jag ska leda en låt på en konsert om ett par veckor.

Det är som att cykla. Inte bara slagtekniken och kroppsspråket sitter i ryggmärgen utan även tankarna och strategierna för att hantera de vanliga frågeställningarna: Hur vinner jag körens förtroende och hur får jag körsångarna att slappna av och tycka om att sjunga med mig? Hur flyttar jag fokus från notläsning och sångteknik till musik?

Jag är inte så säker på att jag vill använda de gamla strategierna. Det är kanske dags att göra något nytt? Inte för att de invanda spåren inte skulle hjälpa kören, utan för att det skulle göra arbetet mer spännande och roligt för mig själv. Dessutom kanske jag skulle lära mig något nytt?