Idag ska jag åka till Stockholm och träffa Supergirl. Det känns som ett äventyr; Även om vi har umgåtts ett tag här i bloggosfären så blir det vårt första möte i verkliga livet.

Det finns mycket som jag inte vet, som hur hon ser ut och hur det känns att umgås med henne. Det enda jag vet är det som hon har valt att visa upp på sin blogg, vilket i och för sig är en hel del, fast om andra saker. Jag vet lite om hur hon resonerar och ser på sig själv. Jag vet att hennes självkänsla inte alltid är på topp. Jag vet lite om hennes rastlöshet och hennes mod som fyller hennes tillvaro med liv, fart och fläkt och att det ibland gör hennes liv kaotiskt.

Jag vet också lite om boysen i hennes liv, för att använda hennes eget ord. Jag vet att hon letar efter pirret i magen och att hon har svårt att hitta det. De flesta av hennes kärlekar verkar vara ganska kortlivade. Statistiken säger att om vår webbflirt visar sig vara livskraftig även i verkliga livet, så kommer den att överleva i ett par, tre veckor. Men med statistik kan man som bekant visa det mesta.

Men en sak i taget. Första utmaningen är att hitta varandra idag med hjälp av utväxlade signalement, en mötesplats och en tid. Nästa är att slappna av och ha trevligt.

Jag återkommer förstås med rapport.