Sagan skriver om rädsla och jag tänker på mod. Rädslan finns i alla våras liv och den kan vara en barriär mellan människor eller något som hindrar oss från att utvecklas eller att göra det vi drömmer om. Det är viktigt att vara medveten om att rädslan finns där och hur den påverkar våra val och det vi gör, men samtidigt är det inte hindren utan möjligheterna som är det intressanta. Där kommer modet in. Det enda som behövs för att göra det som är läskigt är lite mod. Med mod kan man bygga broar mellan människor och med mod kommer frihet att utvecklas och leva ut sina drömmar.

Mod verkar vara en färdighet, ungefär som att cykla eller läsa och skriva. Visst finns det människor som är naturbegåvningar när det gäller att cykla eller läsa och skriva, men vi andra, normalbegåvade kan också lära oss genom att helt enkelt öva. Slutar man att praktisera får man vara beredd på att man blir lite ringrostig, men det går ganska fort att komma igen.

Vad gör man då när modet tryter? Det finns nog många knep att ta till. Man kan låtsas att man är modigare än vad man är tills övningen ger den färdighet man behöver. Man kan be någon hålla en i handen, bokstavligen eller på annat sätt. Man behöver inte vara stark och klara allt på egen hand. Man kan också försöka få flow i det man gör så att uppmärksamheten riktas på aktiviteten istället för på rädslan. Att bekanta sig med sin kropps reaktioner verkar också vara till hjälp. Om man vet hur rädslan känns behöver man åtminstone inte bli rädd för den.

Stort mod önskar jag oss alla!