Tankens makt är stor.

ArgPå 1960-talet hade den psykodynamiska terapeuten Aaron Beck en klient som blev så upprörd av blotta tanken på att Beck skulle gräva i hans undermedvetna att han totalt tappade humöret. När Beck frågade honom hur han tänkte på deras sessioner visade det sig att klienten hade börjat tänka på Beck som en dålig människa. De tankarna gjorde klienten väldigt arg.

Beck fick sig en tankeställare och började fråga sina klienter hur de tänkte när de kände sig oroliga, ledsna eller arga. Sakta insåg han hur stor roll tankarna spelar. När din kollega inte bemödar sig med att hålla upp dörren den lilla sekund det tar för dig att hinna fram kanske du suckar indignerat, men när du får veta att han hade bråttom till sjukhuset eftersom hans dotter har varit med i en trafikolycka byts känslan av uppgivenhet fort mot medkänsla. Ibland blixtrar tankarna förbi väldigt fort, men Beck upptäckte att de alltid föregår känslorna och att de styr dem.

Det som i sin tur styr de automatiska och halvmedvetna tankarna är de föreställningar vi har om världen och oss själva. Tror du att människor i allmänhet gärna hjälper andra? Svaret på den frågan förklarar antagligen det just du tänker och därmed känner om den släppta dörren. Beck kallade sådana föreställningar för scheman och menade att de ibland ställer till med problem. Han upptäckte att det då ofta vara logiska tankefel, kognitiva förvrängningar, som låg bakom och utvecklade därför en ny terapiform, den kognitiva terapin, som gick ut på att kartlägga och ifrågasätta logiken i de egna resonemangen, så kallad kognitiv omstrukturering. Några av de vanligaste kognitiva förvrängningarna är:

  • Allt eller inget. Social perfektionism. Alla måste tycka om mig, annars är jag misslyckad. Jag måste göra succé, annars är jag ett fiasko.
  • Antingen eller. Att konstruera motsatspar där sådana inte finns. Jag är kvinnlig, alltså kan jag inte vara manlig. Hit hör också allt-eller-inget-tänkandet.
  • Övergeneralisering. Enstaka händelser tolkas som typiska för hela livet. Min bästa vän förrådde mig, så jag kan aldrig mer lita på någon.
  • Förminskande. Händelser bagatelliseras. Det gick ganska bra; Jag vann Nobelpriset. Det hände en liten olycka; Jag bröt båda benen.
  • Tankeläsning. Jag tror mig veta vad andra tycker och tänker om mig och handlar därefter.
  • Siarens misstag. Jag utgår från att det kommer att gå illa och lever därefter.
  • Katastroftänkande. Ett litet bakslag upplevs som en total katastrof.
  • Måste och borde. Motivering genom skuldbeläggande. Jag bör inte bli arg på min vän. Han menar väl och skulle bara bli sårad.
  • Selektiv abstraktion. En av 30 studenter är missnöjd med kursen. Jag är misslyckad som lärare.
  • Personifiering. Läraren verkade sur på lektionen idag. Jag undrar vad jag har gjort för fel?
  • Känslotänkande. Det som känns sant är sant.
  • Etikettering. Att döma sig själv eller andra med etiketter. Jag är en sådan som inte kan träffa kvinnor.

När beteendeterapi och kognitiv terapi på 1980-talet enades under ett och samma tak i form av kognitiv beteendeterapi, KBT, enades också känslor, beteenden och tankar i en och samma modell av det mänskliga psyket. KBT blev den andra vågens beteendeterapi och visade sig kunna hjälpa många människor med stor ångest eller nedstämdhet.