M C Escher, Hand with reflecting sphereFör att se sig själv behöver man en spegel. Denna text handlar om en speciell typ av speglar, nämligen personlighetstester. Här finner du också länkar om du vill göra testen själv eller lära dig mer.

Myers-Briggs Type Indicator, MBTI, är det mest välkända testet i västvärlden och runt två miljoner människor tar det varje år. Testet är baserat på Jungs teori om det mänskliga psyket och utvecklades under andra världskriget som ett verktyg för att krigsplacera amerikanska hemmafruar på arbetsmarknaden. Än idag används det främst inom rekrytering och studievägledning.

MBTI är ett registrerat varumärke, men HumanMetrics har ett fritt alternativ. Resultatet blir en kombination av fyra bokstäver som används för att beteckna en av sexton personlighetstyper. Man är antingen

  • introvert (I) eller extrovert (E), beroende på om man laddar batterierna på egen hand eller tillsammans med andra,
  • sensorisk (S) eller intuitiv (N), beroende på om man upplever världen på ett direkt sätt eller som en del av ett sammanhang,
  • tänkande (T) eller kännande (F), beroende på om man gör sina val utifrån logiska resonemang eller känslomässiga värderingar, samt
  • bedömande (J) eller upplevande (P), beroende på om man är planerande och organiserad eller spontan och flexibel.

The Personality Page finns beskrivningar av de sexton typerna, inklusive möjliga karriärvägar, tankar om lämpliga partners och förslag på personlig utveckling.

Inom personlighetspsykologin används istället The Big Five. De fem variablerna är framtagna genom statistisk analys av enkätsvar, så till skillnad från MBTI finns ingen bakomliggande teori och därmed inte heller några antaganden om hur människor fungerar. Testet, som är public domain och finns på Personality Test Center, används främst som ett forskningsverktyg. De fem variablerna är

  • (O) öppen och nyfiken på konst, annorlunda idéer, nya upplevelser och äventyr,
  • (C) samvetsgrann, planerande, disciplinerad, pliktskyldig och högpresterande,
  • (E) extrovert med gott självförtroende och lätt för att känna positiva känslor,
  • (A) angenäm, empatisk och samarbetsvillig, samt
  • (N) ängslig och lätt för att känna negativa känslor.

För varje variabel rankas man på en skala från 0 till 100%. På CenTACS finns historik, filosofi, beskrivning av de fem variablerna, tankar kring ledarstilar, konfliktstilar, inlärningsstilar, beslutsstilar och karriärval, idéer kring teambuilding, sociala gruppstrukturer och kärleksrelationer, och mycket mer.

Det finns också tester för diagnostisering av personlighetsstörningar och psykiatriska sjukdomar. Dit hör till exempel The Temperament and Character Inventory, TCI. Mer att läsa om TCI finns på Wikipedia.

Förutom dessa tre finns en uppsjö mer eller mindre seriösa varianter som används inom olika områden. Vid rekrytering används ofta en teknik där arbetsgivare och arbetssökande fyller i ett och samma formulär, arbetsgivaren för att beskriva vad företaget söker och den arbetssökande för att beskriva sig själv. Resultatet blir två kurvor som stämmer mer eller mindre väl överens och som kan användas som diskussionsunderlag vid en intervjun.

Vilken spegel man ska använda beror på vad man är ute efter. Det går som bekant att slå i en spik med en skiftnyckel, men det är svårt och onödigt krångligt. Men samtidigt som personlighetstesterna speglar olika aspekter av personligheten, så har de alla en sak gemensamt. De försöker sätta fingret på vad som skiljer oss människor åt och inte det som förenar alla. Som bonus får vi också veta vilka egenskaper som brukar gå hand i hand.