Två intryck från helgen dröjer kvar.
Det första är inte lördagens fina klättring i vackert väder utan ett felaktigt vägval senare på kvällen som blev till en promenad i silvrigt månsken och Bauersk natur vid spegelblank sjö.
Det andra var också oväntat och kom i form av en ny bekantskap, stiftad på slottet under Valborgskvällen. Redan innan orkestern började spela sökte hon upp mig, berättade att mitt rykte föregick mig och bad om att bli uppbjuden. Vi dansade tre danser under kvällens lopp och även om vi inte växlade många ord var vår kommunikation intensiv och ljuvlig. Hon valde mig och jag valde med glädje henne.
Jag hade lätt kunnat gå miste om båda två.
Åh, så fint. Det blir bra. Jag blir glad för dig.
Låter härligt, båda två! Slumpens skördar är ofta de bästa.