Jag undrar om jag när jag kryssade ”kanske” på om jag vill ha barn gjorde mig oattraktiv på dejtingsajten som jag gick med på i början av sommaren? Jag har sökt runt lite på sajten och det verkar som att de allra flesta kvinnor utan barn letar efter någon att skaffa barn med och att de kvinnor som inte vill ha barn letar efter någon som liksom de själva redan har barn. Tänk om förklaringen till min totala avsaknad av attraktionskraft är så enkel? Det vore en mindre jobbig förklaring än att jag ligger efter i min personliga utveckling.
Hej Henrik!
Jag har läst din blogg litegrann men inte lämnat någon kommentar tidigare. Känner igen många funderingar…
Jag har samma dilemma, funderar på om jag är mer eller mindre attraktiv om jag vill ha barn.
Jag tror inte man kan helgardera sig. För en del män (för min del då) vill träffa någon att ha barn med och andra vill inte ha barn. Jag har lite fegt skrivit något mittemellan fast egentligen skulle jag vilja skriva att, ja, jag vill ha barn. Men det är inte heller det viktigaste och börjar dessutom bli i senaste laget, så jag är rädd att redan från början skrämma iväg någon. Fast jag har funderat på hur det skulle bli om jag skulle vara helt uppriktig i allt jag vill och längtar efter… Hu, vad läskigt det skulle vara… Men kanske chansen att möta någon på riktigt skulle vara större.
Jag har inte läst vad du tidigare skrivit om det här, men jag tror inte att du är i total avsaknad av attraktionskraft. Jag kan själv uppleva att jag inte riktigt kommer till min rätt där på dejtingnätet. Ibland kan det kännas som att jag är ointressant, men det kan också vara så att det inte finns så många där som jag på riktigt passar ihop med. Tror inte egentligen att det är mitt forum, men ändå hänger jag kvar…
Ja, jag kände igen mig i dina funderingar. Det blev långa funderingar av det…
Hej och välkommen hit Miranda!
På dejtingsajten verkar jag faktiskt vara totalt ointressant. Jag blir inte kontaktad och när jag kontaktar någon annan blir jag ratad. Jag förstår det inte, för i andra sammanhang, som på dansgolv, känner jag mig attraktiv.
Varför skulle det inte finnas så många som passar ihop med dig på dejtingsajten? Kan du förklara hur du tänker?
Jag försöker faktiskt, hur läskigt det än är, att vara uppriktig och ärlig. Om man inte berättar vad man vill och längtar efter så finns det väl ingen chans att man får det? Eller?
Kul att du kände igen dig i mina funderingar!
Hm… Jag har inte formulerat det tidigare, bara haft det som en känsla. Kanske det inte är så att de inte finns där, men jag får i alla fall inte kontakt med dem. En orsak är kanske att jag kan vara ganska blyg, att jag lätt drar mig undan. Om jag tror att någon inte är intresserad så är inte jag den som tränger mig på. Och då kan det ju vara likadant på andra sidan.
Dessutom tycker jag om att skriva, långt och mycket. Att kommunicera via ord och mail, och det är inte alla som är vana vid det. Tror att många drar öronen åt sig pga det. Det behöver ju inte betyda att man inte passar ihop, men det är svårt att mötas.
Jag tror kanske också att jag, eller min presentation, uppfattas som seriös och svårmodig, fast jag inte alls själv tycker att jag är det. Tror att många av mina sidor inte kommer fram där. Det var det jag menade med att jag inte kommer till min rätt.
I alla fall väljer jag att se det så… Det är inte mig det är fel på, det är de som inte fattar… :)
Tillägg: Det är helt sant! Om man inte kan säga vad man vill, vem man är och vad man längtar efter så, hur ska man då kunna få det? Alla förstår inte, alla vill inte samma som man själv, men det räcker med en enda…
Jag är en romantiker väl?
Så du tror egentligen inte att ni inte passar ihop utan mer att ni inte hittar varandra för att kommunikationen inte riktigt fungerar?
Visst räcker det med en enda. =)
Jamen precis! Var är han?
Visst är det mer attraktivt med en man som vet vad han vill. Om han vill, då vet man det, och om han inte vill, då är han bearbetningsbar!! =)
Menar du på allvar att du skulle försöka övertala en man?
Nä, inte alls. Men många tänker så. Tycker att de ”ska fixa till” en annan person… Få honom/henne att ändra sig.
Okey, fast den som tänker så borde ju gilla ett ”kanske”? Där borde det ju finnas störst möjlighet att påverka.
Vet inte om jag hamnar lite snett i det här… Jag uppskattar hellre ett kanske än ett nej, men har märkt att det där inte behöver betyda så mycket. Jag har träffat på män som klart uttrycker att de vill ha barn och att den de söker ska vara yngre än jag är, men ändå har de blivit intresserade. Och jag har blivit intresserad av dem som sagt nej om barn och varit klart äldre än jag från början tänkt…
Tänker att det åtminstone för mig är det som gör det så komplicerat med nätet. Alla önskemål man kan uttrycka utesluter något annat.
Det är säkert så som du säger att önskemål kan vara mer eller mindre viktiga i förhållande till andra önskemål. För en del är viljan att skaffa barn ett absolut måste, för andra går det att göra avkall på om annat är uppfyllt.