Höstterminen är här och Sverige vaknar till liv. Kurser och andra aktiviteter drar igång och man träffar nya och gamla bekantskaper. Till min stora förvåning finner jag mig själv helt plötsligt uppvaktad av tre olika kvinnor på en och samma gång. Därmed har jag en strålande möjlighet att öva på både det ena och det andra.
Först och främst kommer tvivlen smygande. En av tjejerna är en söt, attraktiv och supersocial 25-åring. Varför skulle hon, som borde kunna få vem hon vill, vara intresserad av mig? Förstår hon inte hur gammal jag är? Jag är knappast ett bra val om hon letar efter en far till sina barn. Borde jag berätta att jag inte ens är säker på att jag vill ha barn?
Övningen är då att fokusera på vad jag vill istället för att försöka tänka åt henne. Då blir det lättare och jag hålls inte tillbaka av tvekan och tvivel. Jag känner mig otroligt smickrad av att hon visar mig sitt intresse. Hon är lätt att tycka om och jag lär gärna känna henne mer.
För det andra rör sig två av kvinnorna i samma kretsar, känner till varandra och verkar inte vara överlyckliga med att ha konkurrens, vilket ger mig dåligt samvete. Jag känner ansvar och att jag borde välja.
Övningen här är på sätt och vis densamma. Jag måste försöka fokusera på mina egna behov. Det jag vill är att få tid att lära känna dessa kvinnor så att jag vet vad det är jag väljer. Det där sista, att det är jag som väljer, är inte heller självklart. Om jag inte tänker på det finns risk att jag låter mig bli vald av den som eventuellt finns kvar när de andra har gett upp. Jag kan förstås inte hindra andra från att ge upp, men genom att berätta vad jag känner och vill kan jag i alla fall förhindra att de ger upp på grund av bristande information.
För det tredje får jag inte glömma bort att njuta av att vara uppvaktad.
3/5! =D
=)
Ta det sakta. Du har alltså chans att såra hela tre flickor denna höst. Du vet ju hur det känns. Och du har gjort det förr.
Tycker du att det finns risk att jag går för fort fram?
Menar du att jag vet hur det känns att såra eller att jag vet hur det känns att bli sårad?
Menar du att jag har sårat förr eller att jag har blivit sårad förr?
Du vet hur det är att bli sårad, eller hur? Och du vet också att du kan såra. Även om det inte är avsiktligt. Nu försätter du dig i en situation där du måste såra två av tre eller kanske tillochmed tre, om det vill sig illa…
Du tror inte att det hjälper att jag är öppen och ärlig med hur jag tänker och vad jag vill? Du tror att jag måste såra?
Är ditt råd att jag ska välja på förhand, innan jag har hunnit lära känna dem?
Nu gör jag ett inhopp i er dialog, men kan det verkligen vara att såra någon att lära känna den och märka att det inte är den människa man tror sig vilja älska och leva samman med? Är det inte så att det som sårar är den ”sårades” egna ej infriade förhoppningar, vare sig de är rimliga eller orimliga, eller understödda av den relation som är mellan den ”sårade” och den som inte uppför sig som förväntat?
loppispoppis: Jag är väldigt nyfiken på ditt svar på mina frågor och hur du reagerar på det som bless skriver. Om du vill får du gärna dela med dig av dina tankar!
bless: Du är alltid välkommen att göra inhopp!
Jag är i alla fall på Bless linje och det verkar ju du också vara, Henrik…man måste kunna närma sig utan att det ses som en utfästelse om något. Hur ska man annars kunna välja, ole, dole, doff?