Jag är precis hemkommen från dans till underbar storbandsjazz. Jag hade trevligt och det blev några lyckade danser, men jag hade hoppats på att bli mer berörd än vad jag blev. Bara att få så mycket närhet under så kort tid brukar ge en härlig kick. Därtill kommer den lycka jag brukar känna när jag får en bra kontakt med någon jag dansar med. Ikväll lämnade jag ifrån mig åtminstone några kvinnor strålande av lycka, men för mig kändes det bara som ett hantverk väl utfört. Jag kanske var för trött? Då blir jag ofokuserad.
Att vara trött påverkar en mer än man tror, så det kan mycket väl vara det. För mig funkar alltid dans som ett sätt att bli på bra humör, endorfiner gissar jag . Huvudsaken är ändå att man har trevligt.
Du kanske väntar med det där andra till nästa vecka? ;)
Så kan det vara. =) Då ska jag se till att inte vara så trött i alla fall.