Jag har inga barn, så jag förstår förstås inte hur det är att vara förälder. Möjligen misstolkar jag dessutom det jag ser när jag ser hur vänner med barn delar på ansvaret. Precis som när det gäller hushållets maktstrukturer så tycks det mig som att även om båda föräldrarna tar hand om barnen så är det kvinnan som avgör vad som är rätt och fel. Om kvinnan är borta en kväll så lämnar hon instruktioner om kläder, mat och annat som rör barnen och dessutom slår hon en signal hem någon gång under kvällen och kontrollerar att mannen har gjort på rätt sätt och inte glömt bort någonting.
Drivkraften bakom kvinnans kontroll är förstås en välvilja och en önskan om barnens bästa men resultatet blir ett vidmakthållande av en maktstruktur som definierar barnen som en kvinnlig domän, en domän som mannen förväntas träda in i på kvinnans villkor.
Förra lördagen sände SVT2 en repris på reportaget Män kan amma som tidigare har visats i programmet Faktum. Det enkla men ack så fascinerande budskapet är precis det som titeln säger. Tydligen har män tillräckligt med bröstkörtelvävnad för att kunna försörja ett barn och mjölkproduktionen lär kunna komma igång på mindre än två veckor.
Att mannen och kvinnan skulle turas om att amma tycker jag är en spännande tanke. Det skulle kanske kunna vara ett sätt att slippa den känsla av utanförskap som många män verkar känna under tiden efter förlossningen. Det skulle kanske också kunna skapa ett tätare band mellan en far och hans barn och kanske fler män skulle ta ut hela sin pappaledighet? Men det som kittlar mig mest är en undran om det kan motverka det som gör barn till en kvinnlig domän? Mannen är ju då med i leken redan från början.
Om män ammade i större utsträckning, skulle det absolut bidra till jämnar ansvar och anknytning till barnen tror jag. Min erfarenhet är att det är både enormt härligt och enerverande att vara den vars kropp innehåller livsviktig föda. Först ”ockuperas” kvinnans kropp under graviditeten, sedan är det förlossningen som är en ansträngning och därefter är man maten och därmed oftast omvårdare. Någon ska ju dra hem maten och det är inte så lätt med entt barn vid bröstet. Det blir ganska mycket sittande och liggande.
Jag vet inte, men jag förmodar att det är en rejäl ansträngning att få igång amningen för en man. Det kan vara oerhört svårt för en kvinna att få igång sin amning. Det är ju något man liksom arbetar igång. Då är kvinnans amning ändå en del i vår kultur. En man måste kämpa både med sin kropp och vår kultur.
När man slutar amma och inte är den som behövs mest är det också en förlust av att vara oumbärlig. Givetivis är det också frihet, men jag tror inte att man ska underskatta förlusten av att vara behövd, även om den är en smula befängd, för mammmor behövs ju även efter att de slutat amma. Jag tror att kvinnor som ringer hem och kollar om pappan gör rätt inte är riktigt färdiga med sin förlust av att känslan att vara absolut behövd. Nu är det bara en känsla, för amning är ju inte det enda sättet att föda upp ett spädbarn. I den delen av världen som har rent vatten går det bra med bröstmjölksersättning.
Jag tyckte att jag ibland märkte ett missunnsamt drag hos mig och att jag ville minnsan visa hur jag gjort med barnen när pappan skulle ta över. Jag har bitit i min tunga och hållt händerna bakom ryggen för att de ska utveckla sätt att klara av vardagen. För jag ser det som attt det gagnar barnen att få veta att det finns minst två sätt att göra allt på.
Men jag tror att mammor oftast har en tidigare start med barnen, eftersom det härjar i magen en god tid innan förlossningen. Det behöver ju inte betyda något i längden om de är beredda att dela med sig av barnen till paporna.
När TV-programmet sändes första gången lär det ha väckt en enorm tittarstorm. Tydligen kan tanken på ammande män väcka mycket starka känslor. Det är nog rimligt att tro att en ammande man skulle få kämpa en del med vår kultur.
Om det är svårare eller lättare för män än för kvinnor att få amningen att fungera har jag ingen aning om. Det är nog ingen som vet, eftersom det är så extremt ovanligt att män ammar.
Jag visste inte att män kan amma! Kul! :) Men jag har nog svårt att tänka mig att en man skulle berätta om det för andra män, till exempel vid kaffebordet på jobbet…