Jag vill skriva om mamma och letar i minnenas arkiv efter något från det förflutna som jag vill dela med mig av. Tankarna vandrar tillbaka till barndomen och det slår mig hur ofta hon finns med i mina minnen. Att komma hem från skolan var att komma hem till mamma. Det var för henne som jag berättade om allt som hade hänt under dagen. Jag hade ett stort behov av att ventilera redan då. Att komma in efter att ha lekt i trädgården var att komma in till mamma. Mamma var den som tröstade när jag var ledsen och den som plåstrade om när jag hade gjort mig illa.
Den bild som jag till slut fastnar för och som jag vill dela med mig av är ett minne som inte är från barndomen utan bara har några år på nacken. Jag såg mina föräldrar gå hand i hand. Det var inte mer än så, men det gjorde mig glad.
Grattis på födelsedagen, mamma!
låter jätte fint. Jag antar att det varit tillsammans ett tag. Härligt att höra att kärleken kan hålla så länge. Ger en lite hopp
Mina föräldrars äktenskap har inte varit någon dans på rosor. Det har nog varit nära att spricka mer än en gång. När det gäller att hålla varandra i handen kan jag faktiskt inte minnas att jag har sett dem göra det tidigare. Men nu gjorde de trots allt det och det gjorde mig som sagt glad.