Som svar på mitt tillkännagivande om att vara en mindre duktig storebror föreslog min far catering. Det var för sent till påskmiddagen, men förslaget finns kvar inför nästa familjesammankomst, vilket låter ljuvligt i mina öron!
Jag undrar om en mer neutral mötesplats än föräldrahemmet också vore bra för syskonrivalitet och andra spöken från förr, men det initiativet bör nog inte komma från storebror.
Vi får se vad som händer.
Nej, inte om det inte blir akut och nödläge. Annars är det kanske bra om du släpper greppet om intiativet och syskonen får dela på det. Catering låter ju vverklgen som en bra idé. Fler skulle beställa catering mindre gnissel i familjen och fler arbetstillfällen. Och det som gnisslar utan praktisk förklaring kan behöva coacher, terapeuter och kick off:er, ännu mer arbetstillfällen. Kanske en lösning på samhällsproblemen? :)
Kanske en nisch, catering med tillhörande terapeut. Familjeterapeut vid jul, Sexolog vid parmiddagscatering och det inte tänder, präst är det ju redan på begravning. Det finns säker ett oändligt behov. Jag har lite erfarenhet från restaurangbranchen och gillar att på dyvla andra mina goda råd, kanske äntligen har ett yrke:) Höll på att glömma alla med ätstörningar.
Du är för skön bless, vilka strålande idéer! =)