En del känslor är inte ett dugg diffusa, utan tvärtom tydliga och bekanta. Jag hade planerat att blogga igår och ville verkligen men det gick inte. Frustration verkar jag känna om jag försöker kontrollera något som inte går att kontrollera eller upptäcker att jag inte kan påverka något jag trodde att jag hade kontroll över.
en egen dröm
Sakta har en egen dröm växt fram.
Jag vill bo billigt och enkelt. Ingen dyr villa med stor trädgård att sköta om. Mina ekologiskt odlade grönsaker köper jag gärna i affären. Jag vill inte ha en krånglande bil som kostar en massa pengar. Gärna ett stimulerande jobb. Men helst inte mer än sex timmars arbetsdag. För jag vill ha tid. Tid för mina nära. Och tid för mig själv. Tid att känna och tänka. Tid att andas.
Men det är ingen dröm. Det är mitt liv.
barnuthyrning
– Vill du hyra en unge en vecka? Billigt?
En gammal kursare berättar med glimten i ögat om skillnaderna mellan jobbkaoset och hemkaoset.
En gång i tiden drömde jag också om fru, barn och hus på landet samtidigt som jag skulle göra karriär. Men det blev inte så och drömmen finns inte kvar.
Jag tror egentligen inte att det är för sent för mig eller att det inte är möjligt. Jag tror helt enkelt att drömmen inte var min.
gå
Jag kan inte sluta gå.
Något driver på. Men.
Jag kan välja min väg.
Om jag lyfter min blick
och ser mig omkring.
Jag tror att det är till det
som denna blogg finns till.
förhandling i mellanöstern
Det blir alltför ofta så att jag inte riktigt vågar säga var jag står utan lindar in det på ett eller annat sätt. När munnen säger ett och kroppen ett annat blir budskapet dubbelt och resultatet väcker förvirring och frustration. Om den jag pratar med gör likadant kan det mest triviala samtal utvecklas till en konversation som liknar en förhandling i Mellanöstern.
Svårast är det med någon jag tycker mycket om. Då har jag mer att förlora och jag är mer rädd för att såra och att bli sårad. Det är med kvinnor som kommit mig riktigt nära som min egen förvirring och frustration varit som störst.
Ur all denna frustration har en ny dröm börjat gro; Jag drömmer om en rakare och enklare kommunikation med mina nära. Jag ser att min rädsla ställer till problem. Eller snarare det sätt jag hanterar min rädsla på. Kanske jag bara behöver hitta en annan väg att gå?
Som ett experiment ska jag pröva följande råd:
- Våga lita på att andra vill väl, även när känslorna svallar
- Våga lita på att andra vill kommunicera, när de kan
Att någon skriker åt mig i vrede eller vänder mig ryggen och går sin väg betyder ju inte nödvändigtvis att de vill mig illa eller inte någonsin vill prata med mig igen.
Råden är inte mina egna utan är hämtade från Dr Andie.
hängig?
– Jag känner mig lite hängig idag.
Men varför säger jag så? Jag är ju inte ett dugg trött. Tvärtom är jag rätt pigg. Typiskt mig att gräva gropar för mig själv. Nu blir jag ju tvungen att ta det lugnt resten av kvällen. Om jag inte säger vad jag menar får jag åtminstone mena vad jag säger. Eller nåt.
Så varför säger jag då så? Är det ett artigt sätt att säga nej? Hade jag inte kunnat välja en ursäkt som var sann istället? Att det där var en lögn måste ju märkas direkt.
Vad är sant då? Varför vill jag inte? Vet jag det? Och om jag nu inte vet, varför säger jag inte bara att jag inte vill? Måste jag veta?
Nej, jag vet inte varför jag inte vill. Jag vet bara att jag inte vill. Men jag vet varför jag inte säger det. Jag är rädd. Rädd att du ska bli arg. Eller ledsen. Rädd att du ska tro att jag inte tycker om dig. Klart att jag inte kan säga nej. Inte så direkt. Det skulle bli fel.
Så då väljer jag en enkelt genomskådad lögn?
en vision
– Det är skuld du känner. Därför gör du så. Du behöver bara … hitta andra vägar att gå.
Hon såg direkt vad som tog mig lång tid att förstå.
Jag känner inte alltid igen mig. Jag som trodde jag var klar. Men så är det inte. Ibland är det bara ett diffust dis av obehag och ibland känns det bara ganska bra.
Så vill jag inte att det ska va. Hur ska jag då kunna avgöra om det jag gör är bra eller vilka alternativ jag har? Det är dags för en ny vision; Att utforska de egna signalerna, mot större precision.
Tur att jag har en blogg så att jag kan berätta hur det går.