ett sorglöst farväl

Mitt medlemskap på dejtingsajten har gått ut. Under de tre månader som jag var medlem kontaktade jag runt hundra kvinnor. Av dessa svarade färre än tio en gång men i bara några enstaka fall ledde det till en dialog. Om man bortser från spam har jag blivit kontaktad av två kvinnor, men inte heller det ledde till något mer än några få utväxlade brev.

Jag är inte van att känna mig så oattraktiv: På dansgolv räcker det att jag visar upp mig under första dansen för att kvinnor sedan ska stå i kö. Mina studenter ger mig goda kursutvärderingar och vänner kommer till mig när de behöver någon som lyssnar och förstår.

Jag har funderat mycket på vad det är som gör mig så ointressant. Jag tycker att jag följde konstens alla regler: Jag laddade upp många bilder, jag la stor energi på att skriva en välformulerad presentation och jag fyllde noggrant i profilens alla fält. De kvinnor jag kontaktade valde jag med stor omsorg och när jag tog kontakt var jag noga med att berätta vad som hade fångat mitt intresse och med att skriva något innehållsrikt och genomtänkt. Jag provade allt från poesi till humor.

Den som läst min blogg vet att jag också har undrat om det är något fel på mig och om jag behöver utveckla min personlighet för att ha en chans att träffa någon. Jag har funderat på allt ifrån om jag är känslomässigt distanserad till om jag behöver vara beredd på att skaffa barn med en kvinna för att vara intressant. Med hjälp av personlighetstester och anknytningsteori har jag lärt mig mycket om mig själv, som jag har nytta av i olika sammanhang.

Den ursprungliga frågan om varför jag är så totalt oattraktiv på dejtingsajten är dock fortfarande obesvarad. Det vore intressant att veta om min berättelse är unik eller om det finns andra män som känner igen sig. Jag antar att det är först genom att jämföra mig med andra som jag kan förstå vad jag gjorde för fel, eller om det till och med finns någon inbyggd mekanism i dejtingsajten och dess sociala regler som gör att internetdejting inte fungerar för mig.

Nu lämnar jag hur som helst internetdejtingen bakom mig. Jag tror inte att det är nyttigt för mig att dröja kvar där jag inte känner mig omtyckt. Min självkänsla behöver bli bättre, inte sämre, så jag letar vidare efter andra sociala sammanhang där jag kan hitta människor som vill umgås med mig.