relationer

Om man tänker på en relation som en samling regler om hur man tar i varandra, vad man pratar om och hur man beter sig mot varandra, så blir begreppet seriell monogami lite intressant. Seriell monogami är ju tanken om att det är ok med flera partners, men bara en i taget. Det är alltså en regel om hur relationer ordnas i förhållande till varandra, eller med andra ord, en regel om regler. Eller med ett enda ord, en metaregel. Jag undrar vilka flera sådana det finns?

Jag undrar också hur fri man egentligen är att förhandla om metaregler? Kanske inte lika fri som man är att utforska en relation? Nu handlar det ju ännu mindre om bara två personer och ännu mer om ett socialt sammanhang. Det blir fler att förhandla med.

Hur gör man om det inte finns några bra ord för att benämna en viss relation? Kanske du och jag har skapat något vi tycker fungerar bra, tillsammans och i de liv vi lever? Men så frågar någon vad vi har för relation och vi upptäcker att vi inte riktigt vet vad vi ska svara.

En variant är att tänja på gränserna för gamla begrepp. Det finns redan en del tänjningar, som kramkompis, knullkompis, öppet förhållande eller varför inte ”lekkamrat”? Och räcker det inte med ett extra ”knull” eller ”öppet” kanske man kan lägga till fler ord? Fast risken är förstås att det växer ut och slutar i något som liknar ett walesiskt bynamn. Det finns ju en humor i det, om än en rätt otymplig sådan.

Polysarna har ett intressant tillvägagångssätt. De tar gamla ord, som triad, kedja, linjär och satellit, och ger dem ny innebörd i relationssammanhang. Kul och antagligen helt adekvat!

Ytterligare en väg att vandra är den som relationsanarker väljer att gå. De säger att de inte överhuvudtaget definierar sina relationer. Jag har inte riktigt förstått vad det betyder, men gissar att det handlar mer om att inte sätta namn på saker och ting än att krama om någon som inte vill. Tanken är intressant, men gör nog inte omgivningen mindre förvirrad.

Jag tror mig ha hittat en källa till förvirring. Det är ett tankefel som har ställt till det för mig många gånger och det har med relationer att göra.

Ska vi ta i hand när vi ses? Eller ger vi varandra en kram? Om kramar är ok, hur långa får de vara och hur ofta får de ges? Får vi ta i varandra på andra sätt? Är det ok att gå arm i arm?

Vilka samtalsämnen är tillåtna? Finns det sådant som är för privat, som sex, relationer eller barndomsminnen? Hur är det med politik och religion? Går det bra? Eller ska vi nöja oss med vädret och kanske lite storslalom?

Hur ofta ska vi träffas? Om vi ses varje dag, blir det för mycket? Och hur sällan är för lite? Finns det en gräns när vi lika gärna kan säga upp kontakten?

Är det ok att hälsa på oanmäld eller ska man ringa först? Bör vi kanske inte umgås alls på tu man hand? Kanske på jobbet eller gymmet räcker?

Det verkar finnas massor med regler som vi förhandlar fram. Är det inte fascinerande att vi reder ut allt det här utan att egentligen prata om det? Vi tar det som det kommer och väljer det som fungerar bra. Först om det blir några större krockar eller missförstånd tar vi en diskussion.

Det är förstås inget konstigt med det. Vi behöver utforska relationen och tillsammans komma överens om vilka regler vi vill ha för att kunna umgås smidigt. Det går ju inte att hålla på och förhandla om allting hela tiden. Det blir jobbigt.

Så, å ena sidan definierar vi varje relation och låter den bli unik. Å andra sidan finns det också en massa generella definitioner, som ”vän” och ”ihop” som vi använder för att benämna våra relationer med. Orden är förstås bra att ha, men kanske mest när man ska beskriva relationen för någon utomstående. Det är smidigt och enkelt, men inom en relation räcker det inte långt.

Detta är källan till min förvirring. Jag har blandat ihop den definition man förhandlar sig fram till med tankarna om hur en relation som beskrivs med ett visst ord ska vara. Du och jag är ju fria att komma överens om hur vi ska ha det och inte behöver vi styras av de ord vi sedan använder.

En guldstjärna till den som orkat läsa ända hit. =)

Definition En relation är en samling regler som säger hur två människor får och inte får bete sig mot varandra.

Jag formulerar det lite slarvigt och kanske går det också att göra på andra sätt? Om någon har något annat förslag vore det kul att höra! Är det i termer av beteenden som är det naturliga?

Hur som helst, min poäng är egentligen, att ju mer jag tänker på det desto mer övertygad blir jag, att en relation inte går att definiera i termer av känslor. En relation är full av känslor och en relation kan vara närande eller tärande för känslorna men det är inte känslorna som är relationen.

Att skilja på känslor och relationer känns som ett befriande och kravlöst tankesätt. Att komma överens om en relation är då inte att komma överens om vilka känslor som ska eller inte ska finnas. Relationen i sig säger då inte att jag måste känna på ett visst sätt för en flickvän eller att det finns känslor som jag inte får känna för någon som inte är det.