Jag gjorde om testet som jag gjorde för snart ett år sedan när jag skulle skriva min kontaktannnons. Jag var lite nyfiken på om min emotionella intelligens hade förbättrats efter det senaste årets intensiva arbete med min personliga utveckling. Det hade den inte. Testet bedömde att min EQ är 125 och jag fick följande kommentar:
Your Emotional IQ is excellent – much higher than average. This means that, in general, you are able to express your feelings clearly in appropriate situations. You effectively communicate, interact with others and deal with stress. These skills will certainly bring you long-term benefits such as stronger relationships, better health and personal happiness.
Man ska förstås vara försiktig med att lägga för stor vikt vid testresultat, men de kan fungera som utgångspunkt för egna reflektioner och funderingar.
Att jag i det stora hela kan känna igen och verbalisera mina känslor kan stämma. Min strävan efter att bli bättre på detta, och som jag inte verkar ha lyckats med, kan kanske betraktas som finlir. Ibland kan det vara bra med lite perspektiv.
Att min förmåga skulle ge mig möjlighet att bygga starka relationer kan stämma när det gäller vänner, men när det gäller kärleksrelationer känns det som ett hån att läsa. Kopplat till min förmåga finns också en förståelse för andra människors behov och den medvetenheten har inte hjälpt mig att stå upp för mina egna.
122 p och det stod exakt detsamma. Fast det är ju nära dina poäng. =)
Tycker du att din begåvning har hjälpt dig mer än den har stjälpt dig? =)
Ingen aning, har aldrig tänkt på det så. Är inte ens säker på om jag ska anse mig som hjälpt eller stjälpt på det stora hela.
123p här… och då försökte jag vara ärlig, tänka på hur jag möjligen gör… och inte välja de alternativ som jag antar skulle ge en bättre EQ – vilket kanske är ett tecken på en mindre bra emotionell intelligens…? Emotionell intelligens. Det låter ju lite på uttrycket som om man borde använda sin EQ för att uppnå fördelar… Ibland var det dessutom ganska svårt att hitta ett svarsalternativ som kändes rätt.
bless: Ok. =)
carulmare: Testet bygger ju till stor del på att man utvärderar sig själv, så ärlig får man nog vara för att resultatet ska bli rätt. I resultatet skriver de till och med att man blir friskare och lyckligare med hög EQ. Jag är skeptisk. =)
116 fick jag och den här kommentaren: ”Your Emotional IQ is very good – slightly higher than average. This means that, in general, you are able to express your feelings clearly in appropriate situations. You effectively communicate, interact with others and deal with stress. These skills will certainly bring you long-term benefits such as stronger relationships, better health and personal happiness.”
Snäppet lägre än er andra, alltså. Tror att jag dras ner litet av det där litet introverta som gör att jag ofta har lite sämre koll än vissa andra på vem som tycker vad om vem, och av den där gamla osäkerheten som gör mig litet dålig på att ta kontakt.
Fast å andra sidan har jag nog mjukat upp mig på senare år. Det är kanske mer tidsbristen i småbarnssvängen som gör att det inte har resulterat i så många fler vänner än. Kanske dömer jag mig på gamla grunder.
Hur som helst, jag är också litet tveksam till såna här test och överhuvudtaget till koncept som EQ, men roligt var det.
Det är intressant att du trots att du fick ett resultat långt över medel och omdömet ”very good” funderar på varför du inte fick ett lika högt resultat som bless, carulmare och mig, istället för att fundera på vad som gör att du rankas så högt över medel. Jag fungerar precis likadant.
Du är för övrigt den enda av oss som har en partner. Dessutom har du en hel skock av underbara ungar som förgyller din vardag. Apropå det där med att bygga starka relationer.
Gjorde också testet och fick 119 med samma omdöme. Även jag är gift och har barn. Men jag svarade snabbt och antar att min osäkerhet gjorde att dte drogs ner – tex på frågan vad gör du om nån fräser åt dig så svarade jag går i väg och gråter.)). Fast det beror också på vem och situation!! Jag kan även fråga varför personen gör så.
Är också lite tveksam till dylika tester…och jag tror att det där emd att bygga långvariga relationer, förmågan, borde handla om annat med än ”bara” social kompetens? Eller att frågorna i testet är ganska kliniska, visar inte hur man gör det? Nyanserna? I mitt fall handlar det om rädsla. Jag blir faktiskt lite rädd när folk tycker om mig och vill gärna svara upp till inbillade krav istället för att vara mig själv liksom…Jag tror inte heller att det alltid handlar om at visa sig intresserad till max och empatisk till max…Äh, vet inte vad jag vill säga mer än att det är mer komplicerat än just EQ???
Kanske är det så att det handlar om att lita på nån. Och hur många man litar på. Att en del har svårare att knyta en människa, partner till sig, av rädsla för ev inbillade krav (kanske), men klarar av att knyta vänskapsband jättebra, medan andra är tvärtom, är mer rädd för vänners från ens egen sida inbillade krav? Kanske har det att göra med extrovert/introvret personlighet att göra?
Äh, nu svamlar jag en massa och brainstormar kring det här….
Jag har också dragit slutsatsen att förmågan att känna igen sina känslor och kunna uttrycka dem inte är någon garanti för starkare relationer, bättre hälsa och personlig lycka. Frågan är om det ens är nödvändigt? Jag vet inte.
Vad det är som behövs verkar inte vara någon enkel fråga. Det kanske inte ens finns ett enda svar?
hmm.. jag fick 118.
Dock kan jag ju inte säga att jag har ett rikt liv i form av väl fungerande relationer.
Men jag tror att det snarare har varit så att jag haft för mycket av den emotionella intelligensen. Om det nu ens låter vettigt..
Känns bara som om jag fokuserat allt för mycket hur människorna i min närhet mår och för lite på hur jag själv mår.
I slutändan så kan man inte leva genom andra.
Hmm.. vet inte riktigt hur jag ska formulera mig.. det låter märkligt..
Du formulerar dig alldeles utmärkt och det låter inte det minsta märkligt. Om man ser andras behov tydligare än sina egna lägger man mer energi på att ta hand om andra än sig själv.
Det är något som stör mig, med begreppet EQ. Jag tror det har med målinrikningen att göra. Man skall ha hög EQ… för att klara sig väl i livet.
Kanske det. Men det får mig att tänka på beräkning, manipulation. Jag skulle nog vilja att EQ skulle stå för någon slags känslomässig mognad, men det behöver det inte göra…
Jag skall försöka ge ett exempel. En person kan handla som om han hade medkänsla, fast han egentligen inte känner på det sättet. Men han gör det ändå, för han vet att det kommer att göra ett bra intryck… Är det ett tecken på hög EQ?
Jag antar att det är det. Men det betyder att mänskor som är bra på att manipulera, t.ex. psykopater, också har hög EQ…
Det är nog sant att EQ, precis som IQ, inte har att göra med hur man använder sin förmåga.
Men, har psykopater hög EQ?
För är det inte så att EQ hänger starkt ihop med empati och medkänsla också och det är ju något som ex psykopater just saknar?
Petra: carulmare får svara själv men jag tror att hennes poäng var att EQ bara verkar handla om förmågan att uttrycka sina egna och känna igen andras känslors, och inte om empati i meningen att man verkligen känner med den andre.
Henrik – där sa du vad jag försökte säga – ”att EQ, precis som IQ, inte har att göra med hur man använder sin förmåga.”
Det måste var det som är skillnaden?
Att lära sig att använda den utan att vara manipulativ.
Jag känner en som är jätteduktig på det där. Har en balans på vad hon er av sig själv, är personlig och ger till nadra. Både pratar och lyssnar. Hon är inte rädd för att ta kontakt med folk. Fick en hel tunnelbanevagn att sjunga ett nyår då de var inlåsta i en dylik. Hon har hög EQ som jag ser det (utan testet). Jag upplever henne ha hög EQ. Jag hör och ser och lär av henne. Hon är avslappnad, inte rädd för folk, inte rädd för att bedömas. verkar inte alls tänka i de termerna. Tar saker för vad de är och folk för vad de är.
Jag nser henne ha hög EQ. Kan bara se från min navel detta, men den stora skillanden mellan henne och mig är att hon inte är rädd, inte bekymrar sig, bara är. Naturligt.
Inget att tillägga, Henrik. Du tolkade mig helt rätt för Petra.
Fast jag skulle ju kunna komma med en fundering till. Egentligen tycker jag att barnfamiljerna klarade sig underbart bra i testet!:) Jag minns ju hur det var. Föräldrars EQ testas dagligen och mycket…! Man blir mycket medveten om sina brister…!
Ah, det är ju en viss skillnad mellan teori och praktik…
En psykopat kan ju ha väldigt god insikt i hur medmänniskorna fungerar – rent teoretiskt.. men förmodligen ingen egentlig förståelse eller empati..
Ja, Henrik, varför frågade jag mig varför jag hade lägre än dig m fl i stället för att undra varför jag hade över medel? Väldigt träffande fråga. Jag skrattade när jag läste den. Som att bli ertappad med brallorna nere – men på ett bra sätt, liksom. :)
Å andra sidan, bara för att säga emot mig själv, så tror jag man måste ha bra EQ för att umgås med sig själv också, minst lika bra…
Ja, jag verkar föra en lite egen diskussion, här mellan allas kommentarer.:) Hoppas du är överseende, Henrik. Dethär var visst ett inlägg som väckte många tankar.
Manon: Vad härligt att du funnit en så underbar förebild!
Petra: Precis.
TheHolyGoat: =)
carulmare: Låt inte oss störa! Det är en fröjd att läsa dina funderingar! =)
Carulmare – jag gillar din egna diskussion:)!
Å, så rara ni är… :)