Det senaste året har jag funderat mycket kring relationer och ersatt många gamla föreställningar och strategier med nya. Jag känner att jag i mötet med andra människor behöver kunna förklara min nya inställning på ett kort och enkelt sätt och därför har jag sammanställt nedanstående lista, som en översikt för mig själv.
Det sägs att kreativitet är förmågan att dölja sina källor, men jag kan ändå inte låta bli att lyfta fram Dr Andie och bless som två stora inspirationskällor.
- En relation är inte dess känslor utan en överenskommelse om hur man umgås.
- Varje relation är unik, oavsett vad vi kallar den. Vi är fria att utforma den som vi vill.
- Att välja att vara med den som väljer att vara med en själv ger en underbar bekräftelse.
- Att välja relation utifrån vad vi vill istället för enbart vad vi känner gör relationen stabilare.
- Andra människor förstås bäst genom samtal. Kroppsspråk och beteenden tolkas lätt fel.
- Vi har ett ansvar mot oss själva att berätta vad vi känner. Då blir vi även lättare att möta.
- Våga lita på att andra människor vill dig väl även när känslorna svallar.
- Våga lita på att andra vill prata med dig men acceptera att tidpunkten behöver vara rätt.
- Våga lita på att du är värd det allra bästa.
Jag håller med om nästan allt. 1:an skulle jag dock för min del vilja nyansera så här:
”En relation är både känslor och en överenskommelse om hur man umgås. Överenskommelsen är relationens form och en del av dess innehåll. Känslorna är resten av innehållet.”
För min del, alltså, och kanske mer känslomässigt än logiskt. Jag inser att man skulle kunna argumentera att känslorna finns inom parterna och inte mellan och alltså inte utgör själva relationen, även om de är en förutsättning för den.
Jag håller inte med om att känslor skulle vara en förutsättning för en relation. Ibland måste man till exempel jobba tillsammans med någon som man tycker illa om.
Men det var inte min poäng. Insikten var att det man kan komma överens om är hur man umgås och inte vad man känner. Att välja relation är inte att förbjuda eller kräva känslor.
Tack för att jag får vara med på ett hörn. Det är smickrande och härligt. Jag skulle vilja påstå att kreativitet är att använda sig av det som finns, t ex källor och skapa något eget. Tugga om och komma med något eget, av gammal skåpmat. Och det tycker jag allt att du gör bra.
OK, jag antog att du menade mer personliga relationer men det ser jag nu att det skrev du ju faktiskt inte.
…och din kommentar tyckte jag klargjorde poängen mycket bra. Särskilt den sista meningen ligger det väldigt mycket i, som jag ser det.
Din punkt nr 2 – den känns så rätt.
Och grundläggande.
Varje relation är unik.
Vad omgivningen än säger eller menar – är det i slutändan vad vi själva lägger i relationen som avgör hur den utformas och påverkar oss.
bless: Det är klart att du ska ta åt dig. Du har under en lång tid varit lite av en personlig mentor och ett bollplank för mig när jag har idisslat. Ovärdeligt!
TheHolyGoat: Mina punkter är avsiktligt korta och snärtigt formulerade. För att förstå vad jag menar ska man nog antingen vara jag eller kunna min blogg utan och innan. =)
Petra: Ja, visst är det så. Ord som ”vän” och ”ihop” är praktiska när man grovt ska förklara för någon utomstående, men man ska förstås inte låta de föreställningar som finns kring vad det innebär att vara vän eller ihop styra när man bygger sin relation. Man gör som man vill.