kärlekens fem språk

Enligt Gary Chapman, författare till boken Kärlekens fem språk, kan vi uttrycka vår kärlek till varandra genom (1) komplimanger, (2) tid för varandra, (3) gåvor, (4) tjänster och (5) fysisk beröring. Mer finns att läsa i en artikel på svts hemsida.

Mina föräldrar har aldrig sagt att de tycker om mig eller att de är stolta över mig. Inte heller kramade de mig eller gjorde mig några tjänster. Presenter hörde hemma på jul och födelsedagar, men endast då. Alla dessa språk saknade de. Men det återstående talade de desto mer.

Min mor valde att vara hemma en lång period av sitt liv när jag och mina syskon var små. Otaliga lördagskvällar ägnades åt sällskapsspel och på semestrarna vandrade vi i fjällen tillsammans.

Jag tror att jag alltid har förstått, om än omedvetet, att man genom att ge av sin tid visar någon sin kärlek. Än idag är det så jag visar min far att jag tycker om honom och han gör fortfarande på samma sätt mot mig.

Kanske är det förklaringen till att kärlekens affärer så ofta har varit förknippade med tålmodig väntan för mig. Jag har omedvetet tänkt att min tid är det vackraste jag kan ge och att det är självklart att man visar sin uppskattning på det sättet.

6 svar på “kärlekens fem språk

  1. Intressanta tankar! Det första jag associerade till (angående givande i allmänhet) var nån gammal fras (ordspråk?) om att det är skillnad på att ge av sitt överflöd och att ge sånt som ”kostar på”. Till exempel kanske en komplimang från en person som strör stora ord omkring sig vitt och brett inte smäller särskilt högt. Eller den gamla könsrollsklassikern – det spelar ingen större roll för henne att han kommer med blommor nån gång då och då, om han aldrig tar ut soporna ;)

    Hmm, jag har nog inte funderat närmre över det här med ”språken”, men de erfarenheter jag har gjort är att handling väger betydligt tyngre än ord, i synnerhet om de två motsäger varandra.

    Annars är väl välvilja och att dela med sig (av vad det än må vara) säkra kort? :)

  2. Kan det vara så att ju fler av de där språken man använder, desto sannolikare att man blir förstådd? Och att möjligheter till möte uppstår? Endast ett tungomål räcker inte, vara sig det är att ge tid, komplimanger, beröring, hjälp eller presenter. Inte för mig i alla fall.

  3. B: Att lida är också ett sätt att visa sin kärlek på, men inte ett som jag rekommenderar.

    bless: Absolut! Min far behöver inte använda något annat språk. Jag förstår honom ändå. Men i mötet med andra kan det vara bra att ha flera strängar på sin lyra. Jag tror att Chapman menar att okunskap om sin partners favoritspråk kan leda till att partnern inte känner sig älskad och att det i så fall är lätt att rätta till just därför att de flesta av oss faktiskt behärskar alla fem språken.

  4. Henrik, jag är ledsen att behöva skriva det, men jag tror inte alls att de flesta av oss behärskar de fem språken. Snarare tror jag tvärtom, extremt få människor behärskar de fem språken (och så tror jag att det kanske finns andra sätt att tänka, men om jag nu håller mig till detta).

  5. Intressant om de fen språken. Inte tänkt på det men när jag ser dem så där – vad de balanserar varandra!

    Borde vara lika i både vänskaps och kärleksförhållandena. Men jag tror inte att det nånisn kan vara nån balans mellan de 5, att det alltid finns en dissonans i dem. Och det gäller att manövrera rätt. Välja vad som känns viktigast för en, vad man ”står ut” med att inte ha/ha, ha mindre/mera etc.

    Jag tror inte det finns nåt perfekt.

Kommentarer är stängda.