kontroll

Tanken på att bli kontrollerad väcker starka känslor hos mig.

Å ena sidan har jag mina erfarenheter från förhållanden där en mer direkt kommunikation har bytts mot manipulation som ett verktyg för att tillfredsställa behov. Den känslan av att bli kontrollerad är obehaglig och är något jag gärna undviker. Rädslan för att än en gång hamna i en relation där jag känner mig kontrollerad är stor och jag är väldigt vaken på alla typer av manipulativa tendenser så att det inte ska hända igen.

Å andra sidan finns min nyfikenhet på dominansleken, som ju är en mer eller mindre sexuell lek med makt och kontroll. Både att kontrollera och att bli kontrollerad känns då helt plötsligt väldigt spännande. Leken ska dock vara säker, sund och i samtycke för att vara intressant. Det kräver en väl fungerande verbal kommunikation, vilket är lockande i sig.

Det är fascinerande att en och samma företeelse väcker så skilda känslor. Jag ser att samtycket är avgörande för om de är positiva eller negativa, men förundras ändå över att känslorna i båda fallen är så starka. Utan att kunna sätta fingret på det misstänker jag att det inte är någon tillfällighet.