sexualitet

Här kommer en hypotes.

De flesta av oss håller nog med om att kroppar, eller delar av kroppar, kan vara sexuellt upphetsande. Det gör oss till fetischister lite till mans även om fixeringen för de flesta av oss inte är så stark att vi skulle välja att prata om fetischism. Men om man tänker på fetischism i denna vida mening borde man kunna tänka på heterosexualitet och homosexualitet som fetischistiska läggningar. Heterosexualitet och homosexualitet handlar ju om vilken typ av kroppar vi finner attraktiva. Kan det vara så att det finns en mekanism som gör det möjligt för oss att utveckla sexuell fixering vid objekt och att samma mekanism ligger bakom oavsett om objektet är en människokropp av ett särskilt kön eller ett klädesplagg?

Det var hypotesen. Nästa steg är att pröva den, men det har jag ärligt talat inte den blekaste aning om hur det skulle gå till. =)

Jag kan inte så mycket om fetischism, men för den som kan ännu mindre så kommer här en introduktionskurs. Om det är något som verkar tokigt eller om jag missar någon viktig poäng är det bara att hojta till.

Inom religionen är en fetisch ett föremål som är föremål för dyrkan eller tillbedjan. Ordet fördes över till det sexuella området i slutet av 1800-talet och används sedan dess även för att beteckna föremål med sexuell laddning.

Vanliga sexuella fetischer är skor, underkläder, korsetter, uniformer och andra klädesplagg. En variation på temat är att tända på klädesplaggets material istället för funktion. De klassiska fetisch-materialen är päls, sammet, siden och fjädrar, något som har utökats med gummi, lack och läder på senare år. Slutligen inkluderas också partialism, det vill säga sexuell fixering vid fötter, ben, hår, bröst eller andra kroppsdelar.

Det verkar också vara stor variation på vilken roll som fetischen spelar. Somliga tänder på att partnern bär fetischen och andra på att klä sig själva med sin fetisch. Ett exempel på det sistnämnda är transvestitisk fetischism, då någon tänder på crossdressing. För en del är fetischen något som gör partnern mer attraktiv eller som ger krydda åt den sexuella leken, för andra är fetischen upphetsande i sig, även utan en partner närvarande.

Fetischism verkar vara betydligt vanligare hos män än kvinnor. Enligt Folkhälsoinstitutets sexualvaneundersökning Sex i Sverige från 1996 har varannan man men bara var femte kvinna någon gång blivit sexuellt upphetsad av föremål som skor eller underkläder. När det gäller partialism hittar jag inga siffror, men har en känsla av att även det är vanligare hos män än kvinnor. Då verkar fetischen även vara kulturellt betingad; Västerländska män är fixerade vid stora bröst och afrikanska män vid stora bakar.

Man kan inte annat än förundras över den mänskliga sexualitetens stora variation!

Jag har funderat på om jag har någon typ av fetischistisk läggning? Inte för att det känns så utan snarare tvärtom. För mig har det aldrig varit något sexuellt eller ens känslomässigt laddat med hur jag klär mig. Jag har träffat kvinnor som på morgonen ställer sig framför garderoben och funderar över hur de känner sig i dag för att kunna välja kläder. Så fungerar det inte för mig. De enda överväganden jag gör är av praktisk karaktär; Jag vill inte frysa och jag vill att kläderna ska tåla vad jag utsätter dem för. Möjligen kan jag fundera över om de har en social funktion att fylla, som att signalera social tillhörighet, men för det mesta bryr jag mig inte om det heller.

Jag tänder inte på material som läder, gummi, nylon eller fjädrar, varken på mig själv eller andra. Inte heller blir jag upphetsad av kvinnors underkläder eller högklackade skor, även om kvinnan i dem kan väcka mitt intresse. Är jag så tråkig att jag inte har någon fetischistisk läggning överhuvudtaget?

Sedan slår det mig att jag är förtjust i ljusa skönsjungande röster. Då tänker jag inte på den teknik som är så vanlig i populärmusiken där rösten läggs i bröstklang och pressas upp mot de höga tonerna, utan den mer klassiska tekniken där rösten får fritt spelrum i huvudklangen och tonerna tas ovanifrån med minimalt motstånd. Det ska inte vara stort och svulstigt med en massa vibraton, nej det ljusa, raka och enkla nordiska tonidealet är mer i min smak.

Faktum är att en sådan röst kan göra mig knäsvag och få mig att känna mig djupt förälskad under den tid det tar att sjunga en aria eller mer, trots att huvudet säger åt mig att jag inte har en aning om vem denna kvinna är.

Kanske det är fetischism? Det är åtminstone en väg för mig till att förstå att en fetischistisk läggning kan vara något väldigt fint.

Supergirl och jag hade en diskussion om otrohet i lördags. Hon menade att det är vanligare att män är otrogna och att det beror på att män har lättare att skilja på sex och kärlek. Jag har hört det förut, men kan det verkligen stämma?

Folkhälsoinstitutets sexualvaneundersökning Sex i Sverige, som finns sammanställd på RFSUs hemsida, är en guldgruva. Där finns följande att läsa om otrohet:

38% av männen uppger att de när de varit gifta eller sambo har varit sexuellt tillsammans med någon annan än den stadiga partnern. Bland kvinnor är det 23% som har sådana erfarenheter.

Om man bortser från att inte alla par använder detta som definition på otrohet, så verkar det som att Supergirl har helt rätt.

Först tänker jag att det inte går ihop. Skulle ett litet antal otrogna kvinnor alltså vara otrogna med ett stort antal otrogna män?

Sedan inser jag att det finns flera andra möjliga lösningar. En skulle kunna vara att männen är otrogna med varandra, även om jag har svårt att tro att det skulle kunna förklara hela skillnaden, och en annan är att det förstås finns gott om singlar att vara otrogen med.

Nästa fråga är varför det är så stor skillnad? Samma undersökning rapporterar:

Kvinnor ansluter sig i större utsträckning än män till åsikten att man bara ska ha samlag med den man är kär i. I åldern 18-24 år sympatiserar dubbelt så många kvinnor som män med det synsättet.

Därmed står det 2-0 till Supergirl i ämnet otrohet. =)

Sadomasochism och fetischism är än idag klassificerade som psykiska sjukdomar i Socialstyrelsens förteckning. Homosexualitet ströks 1979. Att sadomasochism och fetischism finns kvar beror antagligen på att ingen har drivit frågan. Nu verkar det dock som att Riksförbundet för sexuell upplysning funderar på att driva BDSM- och fetischistutövares rättigheter. Ett antal motioner i den riktningen kommer att läggas på RFSUs kongress i vår. Det finns mer att läsa på RFSU Stockholms hemsida.

Statens Folkhälsoinstitut gjorde 1996 en befolkningsundersökning under namnet Sex i Sverige. Enligt den kan 8 procent av kvinnorna och 13 procent av männen tänka sig att delta i sexuella lekar med inslag av dominans och underkastelse. Det antyder att nästan en miljon svenskar skulle vara intresserade av D/s-delen av BDSM. Lägger man till de som är intresserade av bondage och sadomasochism blir siffran ännu högre. Ett intresse för fetischism verkar inte heller vara helt ovanligt. Enligt samma undersökning har varannan man och var femte kvinna åtminstone någon gång blivit sexuellt upphetsad av föremål.

Det är tur att både utövare och läkare verkar ta klassificeringarna med en nypa salt. Annars vore vi tvungna att börja bygga mentalsjukhus. Fast å andra sidan, jag undrar om det är ett giltigt skäl för sjukskrivning?

– Då känner jag mig objektifierad. Och det vill jag inte.

Jag förstår henne, liksom andra kvinnor som har tröttnat på att reduceras till sexualobjekt i de mest otippade situationer. Jag tänker att det ligger i lustens natur att det blir så där, men att det som skulle kunna vara en komplimang blir till ett förnekande av helhet och komplexitet om det sker i fel sammanhang.

Just därför kan det vara svårt för kvinnor att förstå vad jag menar när jag säger att jag vill bli objektifierad. Det kan vara svårt att föreställa sig hur det känns att komma från andra hållet och inte känna sig som ett objekt för sexuell åtrå ens i rätt sammanhang.

För det är något jag verkligen saknar. Jag vill, i rätt sammanhang, se lusten lysa i en kvinnas ögon och se hur hennes åtrå blir till handling. Jag vill att hon tar i mig med målet att tillfredsställa sin egen lust. Jag vill bli objektifierad.

Men det verkar som att en kvinna kan bli helt ställd inför tanken. Vad vill hon egentligen göra med en manskropp?